En central utgångspunkt för många av dagens diskussioner var de regelverk som styr vattenhanteringen – både på EU-nivå och i Sverige. EU:s ramdirektiv för vatten, som antogs år 2000, syftar till att skydda och förbättra kvaliteten på alla vattenresurser inom unionen, vilket ska säkerställa att kommande generationer har tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd. Medlemsländerna är skyldiga att vidta åtgärder för att alla vattenförekomster ska uppnå 'god status' senast 2027. Det innebär bland annat att minska föroreningar, förbättra vattenkvaliteten och säkerställa en hållbar vattenanvändning.

Skärpt regelverk

I Sverige implementeras direktivet genom Vattenförvaltningsförordningen (2004:660), kompletterat av miljöbalken och föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten. Under 2024 uppdaterades även EU:s industriutsläppsdirektiv (IED 2.0), som nu omfattar fler branscher och ställer högre krav på vatten- och resurseffektivitet, gränsvärden och transparens.

Stort kunskapsbehov

De förändrade regelverken innebär skärpt ansvar för både kravställare, entreprenörer och tillsynsmyndigheter.

– Vi skapade eventet utifrån ett tydligt behov. Lagstiftningen förändras och vattendirektivet påverkar alla som behöver förhålla sig till vattenreningsfrågor. Behovet av ny kunskap är mycket stort, och det behövs en arena där alla delar av branschen kan mötas och skapa förutsättningar för samverkan och idéutbyte, säger Margareta Rhodin, CEO på Swedish Hydro Solutions.

– När lagar och förordningar ändras behöver ny kunskap inhämtas, men också diskuteras. Nya ansvarsområden skapas och det är fler parter inblandade i de nya processer som tar form. Vi försöker därför få till en bredd i talarlistan som representerar branschen, fortsätter Margaretha.

Miljökvalitetsnormer och hur de tillämpas i praxis

De nya och skärpta regelverken väcker många frågor om hur lagstiftningen ska tolkas och tillämpas i praktiken. Just detta var ett återkommande tema under SweWater Summit – inte minst i det uppskattade föredraget av Annika Ekvall, vattenvårdsdirektör vid Vattenmyndigheten Västerhavet, som pratade om miljökvalitetsnormer (MKN). Dessa juridiskt bindande mål för vattenkvalitet styr planering, tillståndsprövning och åtgärdsarbete. Normerna skyddar hela vattenmiljön och är avgörande för att uppnå god status och långsiktig hållbarhet – samt för att Sverige ska kunna leva upp till kraven i EU:s vattendirektiv.

Föredraget följdes av juristerna Jorunn Sjölund Jurado och Sascha Andersson från Magnusson Advokatbyrå som fördjupade sig i försämringsförbudet – ett centralt begrepp inom vattenrätten som direkt kopplar till miljökvalitetsnormerna. Det innebär i praktiken att ingen verksamhet får försämra en vattenförekomsts status eller äventyra möjligheten att uppnå god status. Genom rättsfall från både EU-domstolen och svenska domstolar visade Jorunn och Sascha hur strikt regelverket faktiskt tolkas, och hur viktigt det är att verksamhetsutövare har god kännedom om aktuell vattenstatus och är väl förberedda i dialogen med myndigheter.

Ökat fokus på PFAS

Ett annat område som fick stort utrymme under årets summit var PFAS. Tove Mallin, enhetschef för samhällssäkerhet och senior forskare vid RISE, presenterade bland annat resultat från det nationella forskningsprojektet Testbed PFAS, där olika reningstekniker testats i både labb- och pilotskala. Projektet, som genomförts i samarbete med bland andra Försvarsmakten, visade goda resultat för tekniker som jonbyte och kolbaserad rening.

Även Niklas Törneman från Sweco bidrog till PFAS-diskussionen, med fokus på källspårning av PFAS i dagvatten. Genom att använda provtagning och analysmetoder visade han hur föroreningskällor i urbana miljöer kan identifieras och kartläggas – ett arbete som är avgörande för att möta de skärpta gränsvärdena på både nationell och EU-nivå.

Teknik som möjliggörare

Utöver regelverk och föroreningar lyftes även tekniska lösningar fram. Jakob Sjöberg från Swedish Hydro Solutions berättade om hur biopolymeren kitosan förändrat förutsättningarna för vattenrening i USA, och hur tekniken vidareutvecklats i Sverige med lägre kostnader, ökad tillförlitlighet och användarvänlighet. I många amerikanska delstater klassas kitosan som Best Management Practice (BMP), vilket innebär att det är en metod som godkänts av delstatsregeringen för att uppfylla kraven i den federala vattenlagstiftningen, Clean Water Act – en lagstiftning som i många avseenden kan likställas med EU:s ramdirektiv för vatten.

Teknikens roll förstärktes ytterligare i en presentation från Joel Wanemark och Helen Galfi vid IVL Svenska Miljöinstitutet. De visade upp flera innovativa lösningar för urban vattenhantering, bland annat digitala tvillingar för avloppsnät, avancerad rening av PFAS och läkemedelsrester samt realtidsövervakning med sensortekniken Turbinator. Genom pilotförsök vid testanläggningen SWIC utvecklas lösningar som kan implementeras i verkliga miljöer.

Vattenrening i praktiken

Hur en del av teknikerna fungerar i praktiken belystes i föredraget av Andreas Johansson, funktionsansvarig miljö vid Västlänken. Han gav en inblick i hur vattenrening hanteras i ett av Sveriges mest komplexa infrastrukturprojekt, etapp Rosenlund i Västlänken. Projektet innebär omfattande bergarbeten, schakt, borrning, markförstärkningar och gjutning, vilket sammantaget genererar stora mängder processvatten med varierande föroreningsinnehåll.

Andreas beskrev hur de byggt upp robusta reningslösningar med bland annat slurrypooler, centrifuger och vattenmagasin för att kunna reglera flöden och möta skiftande utsläppskrav. Föredraget visade tydligt hur tekniska lösningar, tydliga ansvarsförhållanden och praktisk erfarenhet samverkar för att möjliggöra effektiv vattenrening i en komplex och föränderlig byggmiljö.

Som en förlängning av detta praktiska perspektiv lyftes även vikten av att förstå och ha kontroll över ledningssystemen – både inom byggområdet och ut mot recipienterna. Kristina Hargelius från Tyréns presenterade hur den digitala plattformen Terra Eye kan användas för att visualisera och analysera vad som döljer sig under markytan. Genom att kombinera befintlig data med ny information från 3D-markradar skapas en detaljerad bild av ledningar, objekt och osäkerheter i marken. Plattformen möjliggör bättre planering, säkrare arbetsmiljöer och effektivare projektgenomförande.

En dag fylld av insikter och samverkan

Årets SweWater Summit bjöd på en dag fylld av ny kunskap, inspriration och viktiga samtal. Det blev tydligt att vattenfrågor inte bara är tekniska eller juridiska – de är strategiska. Från miljökvalitetsnormer och rättspraxis till avancerade tekniker och praktiska erfarenheter visade programmet på både bredd och djup.

Likt tidigare år betonades vikten av samverkan. Nya regelverk och tekniska lösningar kräver inte bara innovation, utan också öppenhet, ansvarstagande och gemensamma mål mellan myndigheter, beställare, entreprenörer och leverantörer.

Vi tar med oss många viktiga insikter från årets SweWater Summit och har redan påbörjat planeringen inför nästa års upplaga – för att fortsätta erbjuda en plattform för erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande.

Hoppas vi ses då!