Så blev miljökrav en katalysator för innovation i USA

USA har länge varit en föregångare när det gäller att kombinera miljölagstiftning och teknisk innovation för att driva utvecklingen inom vattenrening. Tidigare präglades arbetet av en något passiv hållning, där miljölagstiftningen hade begränsad genomslagskraft, vilket innebar att företagen saknade incitament att förbättra sina processer. Detta förändrades när myndigheterna beslutade att skärpa kraven och sluta ge dispenser.

För delstater som Washington, Oregon och delar av Kalifornien innebar detta drastiska förändringar. Under det regniga halvåret, från oktober till april, blev det förbjudet att utföra markarbeten om vattenreningsförmågan inte höll måttet. Denna strikta hållning fungerade som en drivkraft för företag att utveckla ny teknik och förbättra sin miljöprestanda.

Clean Water Act: en milstolpe i vattenrening

En avgörande faktor för USA:s framsteg är Clean Water Act (CWA), som infördes redan på 1970-talet. CWA är den primära federala lagen som reglerar vattenföroreningar och har som mål att återställa och bevara den kemiska, fysiska och biologiska integriteten i landets vatten. Den kan jämföras med EU:s vattendirektiv, som trädde i kraft nästan 30 år senare, först på 2000-talet.

Clean Water Act är en av USA:s mest inflytelserika miljölagar och har banat väg för omfattande krav på bygg- och anläggningssektorn. Den ställer krav på användning av godkänd reningsteknik, utbildad personal och tydliga resultat. Dessutom har USA infört en unik transparens där reningsresultat för olika projekt finns öppet tillgängliga för allmänheten – något som fortfarande saknas i Sverige.

Teknisk innovation: kitosan förändrade spelplanen

En av de tekniska lösningar som haft störst påverkan på vattenreningen är kitosan, en metod som utvecklades i USA i slutet av 1990-talet. John Macpherson, idag vattenreningsspecialist på Swedish Hydro Solutions, spelade en nyckelroll i denna utveckling. Han introducerade kitosan som en effektiv lösning för att möta de skärpta kraven i USA:s bygg- och anläggningsbransch.

Kitosan är en biologiskt nedbrytbar produkt som utvinns ur krabbskal och är en restprodukt från skaldjursindustrin. Molekylstruktuen är lik cellulosa i växter. Genom att dosera kitosan till vattnet skapas en aggregering av små partiklar, vilket får dem att sedimentera snabbare. Detta gör det möjligt att rena stora mängder vatten på ett effektivt och miljömässigt hållbart sätt.

Metoden, som i vissa amerikanska delstater klassas som en Best Management Practice (BMP), blev snabbt en gamechanger. Swedish Hydro Solutions grundare, Jakob Sjöberg, som arbetade i USA, tog senare tekniken till Sverige. Där han vidareutvecklat, förenklat och gjort tekniken mer kostnadseffektiv. Sedan 2016 används kitosan med framgång även i svenska projekt för att möta de ökade miljökraven.

Samspel mellan lagstiftning och teknik

USA:s framgång inom vattenrening är ett tydligt exempel på hur strikt lagstiftning kan driva fram teknisk innovation och hållbara lösningar. Genom att ställa höga krav på branschen och samtidigt möjliggöra transparens och teknikutveckling har landet blivit en förebild när det gäller vattenrening och hantering av miljöutmaningar.

Med kitosan och andra innovativa lösningar har USA visat att det är möjligt att kombinera miljöhänsyn, effektivitet och ekonomisk hållbarhet.