Mål

• Skydda alla former av vatten i EU, inkluderat yt-, grund- och inlandsvatten samt vatten i övergångszoner.
• Återställa ekosystemen i och kring dessa vattenförekomster
• Minska föroreningarna i vattenförekomsterna
• Garantera en hållbar vattenanvändning av både enskilda och företag

Ytvatten= allt inlandsvatten utom grundvatten, vatten i en övergånszon och kustvatten.

Grundvatten= allt vatten under markytan.

Inlandsvatten= allt stillastående eller strömmande vatten på markytan.

Vatten i övergångszon= ytvatten i närheten av flodutlopp som är delvis salthaltigt men innehåller betydande flöden av sötvatten.

Implementering av direktivet i Sverige

Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) spelar en central roll i Sveriges implementering av EU:s vattendirektiv. Förordningen fungerar som ett styrdokument för hur vattenförvaltningen ska organiseras och genomföras.

Förutom vattenförvaltningsförordningen har Sverige anpassat flera andra lagar och regler för att fullt ut implementera EU:s vattendirektiv. Detta inkluderar miljöbalken, särskilda förordningar, samt föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten. Arbetet sker på flera nivåer – nationellt, regionalt och lokalt – för att skydda och förbättra vattenresurser i linje med direktivets mål.

EU:s vattendirektiv ställer tydliga ansvarskrav på nationella tillsynsmyndigheter. Dessa myndigheter måste kartlägga enskilda avrinningsområden inom sina territorier, vilket innebär att identifiera de geografiska områden där vattenflöden samlas och leds till specifika flodsystem. De ska också utse ansvariga myndigheter för förvaltningen av flodområden i enlighet med EU:s riktlinjer.

Vidare har tillsynsmyndigheterna ansvar för att bedöma egenskaperna hos varje avrinningsområde och fastställa referensvärden för olika typer av vattenförekomster för att kunna avgöra deras status. De behöver även utvärdera påverkan från mänskliga aktiviteter samt genomföra ekonomiska analyser av hur vattenresurser används.

En annan central uppgift är att övervaka vattenkvaliteten och statusen inom varje avrinningsområde regelbundet. Myndigheterna ska dessutom identifiera och registrera skyddade områden, såsom dricksvattentäkter, som kräver särskilda åtgärder.

För att säkerställa en hållbar förvaltning ska tillsynsmyndigheterna utarbeta och genomföra så kallade avrinningsområdesplaner. Dessa planer syftar till att undvika försämring av ytvatten, skydda och förbättra grundvattenresurser samt bevara skyddade områden. Dessutom ska de se till att kostnader för vattentjänster täcks, vilket både bidrar till effektiv resursanvändning och tillämpningen av principen om att förorenaren betalar.

Slutligen har de även ansvar för att informera och involvera allmänheten i arbetet med avrinningsområdesplanerna. Detta görs genom konsultation och dialog för att säkerställa transparens och delaktighet.