Vid projekt och kravställning av utsläppsgränser är det avgörande att ha en god förståelse för vilken typ av vatten som hanteras. Detta är viktigt ur flera perspektiv:

• För att kunna identifiera specifika föroreningar och risker
• För att välja rätt behandlingsmetoder
• För att följa gällande lagar och regler
• För att kunna bedöma miljöpåverkan
• För att uppnå effektiva och ekonomiska lösningar

Till exempel kan dagvatten innehålla olja och tungmetaller, medan länsvatten från byggarbetsplatser ofta har höga halter av partikelbundna föroreningar och metaller. Därför krävs olika behandlings- och reningsmetoder beroende på vattnets egenskaper.

Genom att identifiera vilken typ av vatten som hanteras kan man välja den mest effektiva och kostnadseffektiva reningstekniken, vilket förbättrar behandlingsprocessen och sparar resurser. Detta säkerställer också att de lagar och regler som gäller efterföljs, vilket minimerar juridiska risker och potentiella böter. Och slutligen bidrar det till att skydda vår miljö.

Så vad hanterar vi för typ av vatten i våra projekt? Så här benämner vi de fem huvudtyperna:

1. Länsvatten

Länsvatten, eller länshållningsvatten, är ett vanligt förekommande begrepp inom vissa sektorer, kanske främst inom bygg- och anläggningsbranschen. I lagstiftningen finns ingen definition av länsvatten, men oftast avses vatten som på något sätt avleds från någon form av mänsklig aktivitet. I praktiken handlar det om regnvatten, inträngande grundvatten och processvatten som uppkommer i samband med schaktning, sprängning och borrning inom till exempel markentreprenader, täkter och gruvor.

Typiska föroreningar i länsvatten inkluderar höga halter av suspenderat material och metaller. Vid arbete med gjutningar kan dessutom ett förhöjt pH behöva justeras, samt eventuell rening av sexvärt krom utföras.

2. Dagvatten

Dagvatten är regn- eller smältvatten som rinner av från tak, vägar och andra hårdgjorda ytor. Om det regnar kraftigt eller att snön smälter snabbt, kan dagvattnet samla upp föroreningar från dessa ytor, såsom olja, tungmetaller, kemikalier och skräp, innan det rinner vidare och slutligen når vattendrag, sjöar eller till och med grundvattnet.

3. Industriellt dagvatten

Industriellt dagvatten avser primärt regnvatten som har kommit i kontakt med industriella aktiviteter och ytor. Återvinningsanläggningar är ett exempel på en bransch där föroreningar i form av lösta metaller förekommer i det industriella dagvattnet, vilket måste renas innan det släpps ut.

4. Processvatten

Processvatten är vatten som används i processer inom industrin, så som tillverkning, kylning eller rengöring. Efter användning kan processvattnet vara förorenat med kemikalier, oljor, tungmetaller eller andra föroreningar som genereras under den industriella processen.

5. Lakvatten

Lakvatten är vatten som har varit i kontakt med deponerat avfall, som antingen avleds från eller behålls inom en deponi. Det bildas främst när regnvatten infiltrerar deponin och när vatten pressas ut ur avfallet genom komprimering. I äldre deponier kan lakvatten även uppstå genom att grund- eller ytvatten tränger in i avfallsanläggningen. Mängden lakvatten som genereras vid en deponi beror på faktorer som nederbörd, avfallets nedbrytning och omgivningens temperatur.

Föroreningar i lakvatten varierar beroende på vilken typ av avfall som finns på deponin, men det innehåller vanligtvis en blandning av suspenderade partiklar, organiska ämnen, tungmetaller som zink, krom och kadmium, samt BOD och/eller COD. Det kan också ha höga halter av näringsämnen som kväve och svavel.